Taskforce för stärkt svensk konkurrenskraft
I slutet av 2021 startade Entreprenörskapsforum ett nytt flerårigt projekt med målet att undersöka förutsättningar för att långsiktigt stärka svensk konkurrenskraft. Projektet handlar om att systematiskt analysera och ta fram forskningsbaserade kunskapsunderlag för hur den svenska industrins konkurrenskraft långsiktigt kan stärkas. Hur påverkar entreprenörskap, företagande, innovationer och globalisering Sveriges tillväxt och välstånd?
Sverige har under lång tid tappat i position i den så kallade välståndsligan, och tecken på bristande konkurrenskraft är tydliga. Under 2021/22 har Entreprenörskapsforum startat en industrinära task force med syfte att identifiera områden av betydelse för den svenska industrins långsiktig konkurrenskraft och hur den kan stärkas i kölvattnet av covid-19.
Uppdraget för denna task force är att:
a) Genomföra omvärldsanalys och utvärdera svensk konkurrenskraft vis-a-vis jämförbara länder;
b) identifiera faktorer av medellång och långsiktig betydelse för svensk konkurrenskraft samt
c) baserat på forskning och omvärldsanalys föreslå policyåtgärder för stärkt konkurrenskraft på medellång och lång sikt.
–
Publikationer:
–
Att investera är stort, att investera rätt är större
I rapporten analyseras den svenska konkurrenskraftens utveckling med fokus på produktivitet, infrastruktur, investeringar, regelverk och kompetensförsörjning. Rapporten sammanfattar insikter från 18 underlagsrapporter och presenterar fler än 50 konkreta policyförslag för att stärka Sveriges position i en alltmer globaliserad och teknologiskt driven ekonomi.
Regulatoriska sandlådor som policyinstrument
Som ett svar på larmen om släpande europeisk konkurrenskraft och innovationshämmande regleringar uppmanar både EU och den svenska staten sina myndigheter att använda policyverktyget ’regulatoriska sandlådor’. I rapporten visas att en rätt implementerad sandlåda kan släppa fram nya lösningar inom hårt reglerade områden som finansiella tjänster och AI, och gynna såväl nationell konkurrenskraft som värdefull teknikutveckling.
Att utvärdera nyttor och ignorera problem – En analys av näringspolitiska utvärderingar
Flera myndigheter delar ut företagsstöd i form av innovationsprogram för att bland annat främja grön omställning. I studien visas att en majoritet av utvärderingarna av dessa stöd inte nämner eller mäter olika kostnader och problem knutna till företagsstöd. Dessutom utförs de i regel inte av en oberoende aktör.
Hur får vi bättre regleringar? – Rekommendationer för samhällsekonomiskt bättre regelgivning
I rapporten analyserar författarna hur arbetet med regelutformning i Sverige skulle kunna utvecklas. De pekar på att regelutformning inte primärt är ett juridiskt problem, utan en samhällsekonomisk analysfråga där samhällsekonomisk effektivitet måste genomsyra och prägla arbetet med regelutvärdering och regelgivning.
Hur använder myndigheter utvärderingar?
De senaste åren har allt större summor offentliga medel tilldelats industriföretag, bland annat för att främja hållbar utveckling. Det har ökat behovet av utvärderingar och kunskap om hur myndigheterna använder sig av utvärderingar i praktiken. I rapporten studeras myndigheters förhållande till utvärderingar och hur myndigheter använder sig av utvärderingar som förmedlar positiva respektive negativa slutsatser.
Digitaliseringens konsekvenser för skattesystemet
Digitaliseringen påverkar relationen mellan ekonomisk aktivitet och fysisk närvaro i den ekonomiska geografin och gör det svårare att avgöra var i en global värdekedja som värde skapas. Hur påverkar den digitala strukturomvandlingen skattesystemet och vilka reformer behövs för att göra det svenska skattesystemet mer förenligt med en digital och global värld?
Smartare infrastruktur för transporter
I rapporten pekar författarna på att den svenska transportinfrastrukturen behöver förnyas. Flera mått visar att kvaliteten i det svenska transportsystemet har urholkats och samtidigt ställs ökande krav på elektrifiering, minskade utsläpp och högre leveranstakter. En välfungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för näringslivets konkurrenskraft.
De kunskapsintensiva leverantörernas ekonomiska betydelse i svenskt näringsliv – en nationell och regional analys
Specialiserade och kunskapsintensiva tjänsteleverantörer är centrala för tillväxt och förnyelse. De bidrar till utveckling och förnyelse i näringslivet och tillhandahåller huvuddelen av de nya välavlönade jobben. Således är de viktiga för både sysselsättning och förnyelsekraft i Sverige. I rapporten presenteras en kartläggning och beskrivning av de svenska kunskapsintensiva tjänsteleverantörerna, både nationellt såväl som i våra tre storstadsregioner.
Vad hände med Sveriges reformförmåga?
I rapporten pekar författarna på att det politiska landskapet har förändrats och det har blivit svårare att forma handlingskraftiga majoriteter med stöd för reformer på båda sidor av blockgränsen. Dessutom har det offentliga utredningsväsendet ändrat karaktär och tappat mycket av sin viktiga funktion i reformprocessen.
Technical Standardization and Innovation in a Changing Geopolitical Landscape
I en ny policysammanfattning beskrivs hur standardsättning har politiserats och blivit en faktor i en geopolitisk dragkamp, mellan de tre stora regionerna såväl som mellan nationerna inom EU. Europa står inför ett vägval, bör standarder i större utsträckning regleras centralt eller bör existerande decentraliserade system där standarder växer fram i nära samarbete mellan företag och myndigheter bevaras?
Rethinking boundaries and revisiting borders - Conditions for innovation, entrepreneurship and economic integration in an interconnected world
I en ny antologi från Entreprenörskapsforum ger sex internationella experter perspektiv på det nya geopolitiska landskapet och balansen mellan ekonomisk integration och nationell kontroll. Svaret är inte mindre utan bättre digital ekonomisk integration och frihandel.
Stärkt svensk talangattraktion – konkurrenskraft och kompetens genom arbetskraftsinvandring
I rapporten visar författarna att värdet av kvalificerad arbetskraftsinvandring är betydande för svenska företags tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt dras det svenska systemet med problem, som årslånga handläggningstider, svårhanterlig byråkrati och kompetensutvisningar. Om Sverige på allvar vill konkurrera om global talang, måste det nuvarande regelsystemet förändras.
Varför är konkurrenskraftsfrågorna viktiga igen?
En ny översikt från Entreprenörskapsforum som visar att Sverige har behov av ett brett och systematiskt arbete med att reformera och förbättra konkurrenskraften inom ett flertal områden – allt från kompetensförsörjning och regelgivning till infrastruktur och energiförsörjning.
Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft
I rapporten behandlas frågan om hur miljöprövningen kan utformas för att så effektivt som möjligt reglera lokal miljöpåverkan. Utan att samtidigt äventyra de framtida investeringar som idag är nödvändiga för klimatomställningen.
Fyra utmaningar i den svenska elförsörjningen
Sverige står inför en omfattande energiomställning. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, vilket enligt gällande planer främst ska mötas med utbyggd vindkraft. I rapporten ges en kartläggning av det svenska elsystemet och förslag på åtgärder som kan säkerställa framtidens elförsörjning.
Borde vi ha fler enkla jobb?
Sverige har relativt få enkla jobb i jämförelse med många andra utvecklade länder. Forskning visar att de enkla jobben är en viktig inkörsport till den svenska arbetsmarknaden för utrikes födda. Borde vi ha fler enkla jobb?
Swedish Competitiveness Scorecard 2021
I rapport, den första inom ramen för ett mångårigt konkurrenskraftsprojekt, presenteras en omfattande genomgång av ekonomiska indikatorer för samtliga OECD länder och en jämförande analys av Sveriges konkurrenskraft i relation till OECD. Swedish Competitiveness Scorecard 2021 omfattar 81 olika indikatorer vilka mäter olika dimensioner av ekonomiska utfall och mer fundamentala konkurrenskraftsförutsättningar – allt ifrån social och miljömässig hållbarhet till forskning och utveckling, arbetsmarknad och infrastruktur.
Swedish Perspectives on Industrial Policy – The Washington Consensus and Beyond
Internationella och svenska forskare går igenom logiken bakom de nya former av industripolitik som vuxit fram under senare år. Till stor del handlar den nya industripolitiken om behovet av goda ramvillkor, tekno-nationalistiska satsningar och protektionism. Dessvärre är exemplen på misslyckad industripolitik många och rapportens författare understryker vikten av att välja rätt väg.