Policysammanfattningar

Vill du snabbt och enkel ta del av slutsatser och policyrekommendationer i Entreprenörskapsforums rapporter?

Ladda då ned våra Policysammanfattningar, PS från Entreprenörskapsforum, som på några minuter sätter dig in i flera års forskningserfarenheter.

  • 250 miljarder fattigare! Svensk produktivitesutveckling 1950 - 2027

    (2018)

    Sverige uppvisar en synnerligen låg produktivitetsutveckling och tillväxten av BNP per capita har under 2017, och sannolikt även 2018, legat lägst inom EU. I policysammanfattningen pekar författarna på att Sverige presterar under sin ekonomiska potential med negativa välståndseffekter som följd. Enligt beräkningar motsvarar effektivitetsförlusterna p.g.a. tilltagande matchningsproblem mer än 250 miljarder kronor! Sverige är med andra ord minst 250 miljarder fattigare – eller har rättare sagt 250 miljarder lägre inkomster per år – än vad som vore möjligt. De föreslår vägar till förbättring vad gäller de strukturella problemen och vilka reformer som krävs för en ekonomisk politik som gynnar innovationer och entreprenörskap.

  • Hur företag kan tjäna på digitalisering – möjligheter, fallgropar och lärdomar

    (2018)

    Svensk industri går in i den fjärde industriella revolutionen som förväntas omvandla företag och industriella ekosystem från grunden. Det industriella internet of things, big data och artificiell intelligens möjliggör digital affärsinnovation och nya sätt att skapa värden där tjänster och ökat kundfokus är centralt. I policysammanfattningen lyfter David R Sjödin, docent och biträdande professor LTU samt vinnare av Entreprenörskapsforums unga forskarpris 2018, sex lärdomar och tre fallgropar för företag som vill dra nytta av digitaliseringen.

  • Born globals - Kan en snabb internationalisering bidra till att skala upp svenska företag?

    (2018)

    Det ställs höga förväntningar på born globals – nyetablerade företag som väljer att exportera till ett stort antal marknader redan från start – och deras betydelse för svensk ekonomi. I en ny policysammanfattning visar Pontus Braunerhjelm och Torbjörn Halldin att born globals är ett ovanligt fenomen. Born globals har dessutom sämre produktivitetstillväxt än motsvarande bolag med försiktigare internationaliseringsstrategi och en svag vinstutveckling.

  • Svensk konkurrenskraft – Har vi problem med den svenska förnyelseförmågan? – Policysammanfattning

    (2018)

    Vilka faktorer är av betydelse för svensk konkurrenskraft och den långsiktiga förmågan att generera tillväxt? I Svensk konkurrenskraft – Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan? presenteras de mångfasetterade svaren. Med utgångspunkt i kunskapsuppbyggnadens betydelse för konkurrenskraft, via förutsättningar för entreprenörskap och värdeskapande, ges policyrelevanta förslag för hur Sverige långsiktigt kan upprätthålla förädlingsvärden i ekonomin.

    Denna koncisa policysammanfattning är baserad på Swedish Economic Forum Report 2017: Svensk konkurrenskraft – Har vi problem med den svenska förnyelseförmågan?

  • GO Beyond GDP

    (2017)

    Sedan 2014 använder USA GO – Gross Output – som ett kompletterande mått till BNP. G7-länderna är på gång att ta efter. GO, som kan översättas till BP, bruttoproduktion, är ett mer fullständigt mått på den samlade ekonomiska aktiviteten i en nation. Enligt Mark Skousen, en av världens mest inflytelserika ekonomer som introducerat BP i USA, flyttas fokus från hushållen och den privata konsumtionen till företagens investeringar, innovation och entreprenörskap, det som faktiskt driver ett lands totala ekonomiska utfall

  • Betydelsen av socialt kapital för entreprenörskap – regional utveckling i en polariserad tid

    (2017)

    Vad är socialt kapital? I denna policysammanfattning (PS) beskrivs socialt kapital som ett tudelat koncept. De två betraktelsesätten är sammanlänkande socialt kapital, dvs som sker i (oftast små) nätverk mellan individer som på olika sätt identifierar sig med varandra, och överbryggande socialt kapital som byggs mellan mer heterogena grupper; mellan kollegor, avlägsna vänner och medlemmar av organisationer. I PS:en svaras också på frågorna: Hur leder socialt kapital till (regional) utveckling? och Hur stärker vi (produktivt) socialt kapital?

  • Samhällsförändring och filantropi i ett nordiskt perspektiv

    (2017)

    En policysammanfattning på svenska av rapporten Creating impact through philanthrop, en studie om filantropi i Norden. Studien baseras på djupintervjuer med över 40 filantroper i Danmark, Finland, Norge och Sverige och sätter fokus på frågor om filantropens motiv och influenser, metoder och verksamhet, utmaningar och hinder samt olika former av filantropiskt stöd och hur dess effekter kan stärkas.

    Rapporten tydliggör den nordiska filantropi-modellen som inte är frikopplad från offentliga medel och institutioner, utan kompletterande genom att tillhandahålla kollektiva nyttigheter med potential att skapa innovativa lösningar på dagens samhällsutmaningar. Filantroperna tenderar att donera allt tidigare i sina liv och tar en mer aktiv roll i de projekt och organisationer de stödjer. Det finns också ett ökande intresse av att mäta och utvärdera filantropins effekter.

  • Vinster och valfrihet i välfärden

    (2017)

    Vinster i välfärden, deras omfattning – eller t o m dess varande eller icke varande – inom skola, vård och omsorg, debatteras häftigt. Denna policysammanfattning fyller kunskapsluckor kring såväl vinsternas omfattning som deras betydelse för entreprenörskap och långsiktig välfärdsutveckling.

     

  • Organizational Capabilites for Small Firms’ Competitiveness

    (2016)

    Allt fler tillverkande företag som Ericsson, Volvo och SAAB satsar idag på ökad innovation och tillväxt genom att kombinera existerande produkter med avancerade industriella tjänsteinnovationer. Men för att lyckas krävs varierande förmågor. Vinit Parida, forskare vid Luleå tekniska universitet och mottagare av 2016 års Unga forskarpris, har i flera studier analyserat företagens förmåga att använda digitalisering och nätverkande för att hantera de utmaningar och möjligheter företag möter i sina satsningar på global tjänsteinnovation. Det handlar inte bara om multinationella företag, mindre kan – liksom Spotify – utnyttja kunskap om ny teknik och entreprenöriella tillvägagångssätt för att nå globala landvinningar.

  • Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap

    (2016)

    Denna policysammanfattning är baserad på Swedish Economic Forum Report 2016 Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap som syftar till att sätta fokus på hur vi bättre kan tillvarata den ekonomiska potential som immigranterna utgör. Författarna analyserar framförallt fyra vägar till ekonomisk integration – utbildning, sänkning av minimilöner (ökad lönespridning), anställningsstöd samt entreprenörskap.

  • Finansmarknadens regleringar – Lärdomar för välfärdssektorerna?

    (2016)

    Huruvida offentliga tjänster ska läggas ut på vinstdrivande företag och i så fall vilka regleringar som behövs analyseras i denna policysammanfattning.

  • Varför silotänkande kan vara bra för innovation

    (2015)

    Ofta betonas vikten av tvärfunktionell integration. Och visst stämmer det, om alla drar åt samma håll kommer vi snabbare till målet. Problemet är bara att företag ofta måste dra åt två håll samtidigt. De måste vara både innovativa och effektiva. De måste vara både lokala och globala. De måste arbeta både på lång och kort sikt. Om alla springer åt samma håll når vi det ena målet – men vad händer då med det andra?

  • Vinster, välfärd och entreprenörskap

    (2015)

    Vinster i välfärden ger stundtals upphov till intensiv debatt. Huvudsakligen kretsar frågan kring om vinster är förenligt med – eller står i motsats till – välfärdstjänster av hög kvalitet. Klart står att vinstmotivet ger entreprenörer incitament till effektivitet, men också till innovation och utvecklandet av nya lösningar som på sikt ger positiva välfärdseffekter. Samtidigt finns det utmaningar och behov av tydliga regler. Denna policysammanfattning är baserad på Swedish Economic Forum Report 2015 och tittar närmare på vinster i välfärden.

  • Utbildningspremie och kompetensförsörjning – effekter för matchningsproblemen på arbetsmarknaden?

    (2015)

    Sverige har en, i internationella sammanhang, låg utbildningspremie. Forskning visar att bruttolönepremien ligger på ca fyra procent vilket
    kan jämföras med t ex Tyskland där motsvarade siffra ligger på nio och en halv procent. Ur ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv är detta problematiskt då den låga premien kan vara symptom på dels en dåligt fungerande arbetsmarknad, dels ett tecken på att utbildningssystemet misslyckats förmedla de kunskaper som krävs för att individen ska kunna bygga upp ett värdeskapande humankapital.

  • Vad är betyder social i sociala innovationer?

    (2015)

    Intresset och medvetenheten om sociala innovationers förmåga att bidra till samhällsförändring har fått ökad uppmärksamhet i det moderna samhället. Såväl i Sverige som internationellt växer sektorn starkt. Sociala innovationer och socialt entreprenörskap har en positiv betydelse i den samhällsekonomiska diskussionen, men vad betyder egentligen begreppen? I rapporten redogörs för sociala innovationer, socialt entreprenörskap och andra begrepp inom filantropin.

  • Från jobbpolitik till tillväxtpolitik

    (2015)

    I policysammanfattningen Från jobbpolitik till tillväxtpolitik ger författarna en övergripande beskrivning av endogen tillväxtteori och den schumpeterianska tillväxtmodellen med kreativ förstörelse och högt omvandlingstryck. De riktar även uppmärksamhet mot såväl ett empiriskt test av denna modell på data från den amerikanska tillverkningsindustrin liksom lyfter den svenska ekonomin och de senaste årens jobbsatsningar

  • Immigrants and the Internationalization of Business – Do they Increase Service Exports

    (2015)

    Denna policysammanfattning redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger den nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar den till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin.

  • Swedish Economic Forum 2014 - En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt

    (2014)

    I 2014 års Swedish Economic Forum Report analyseras rörlighet, matchning och arbetsmarknadsregleringars effekter samt hur detta påverkar förutsättningarna för ett kvalitativt entreprenörskap, innovation och tillväxt. Svensk arbetsmarknad jämförs också med såväl EUs, G7s som de andra nordiska ländernas. Ett antal ekonomisk-politiska slutsatser dras kring bl a utbildningspremie, den högre utbildningens organisation samt rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden.

  • Swedish Economic Forum Report 2013 – Institutioner och incitament för innovation (PS)

    (2013)

    I denna policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2013 tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

  • Entreprenörskapsutbildning – från ABC till PhD

    (2013)

    Vad har vi lärt oss av entreprenörskapsutbildning sedan 1989? Den här policysammanfattningen är ett försök att besvara denna fråga. Författarna bidrar också till diskussionen inom forskningsfältet och ger sin syn på hur entreprenörskapsutbildning har utvecklats och vilka tillvägagångssätt som har fungerat bättre än andra. Det är omöjligt att ge en totalt rättvis bild eftersom fältet entreprenörskapsutbildning är av tvärvetenskaplig karaktär. Fokus ligger på lärande och pedagogik, med inriktning på hur, varför och vad för typ av entreprenörskapsutbildning, snarare än när och för vem. En översikt över de utmaningar vårt utbildningssystem står inför idag och på vilka sätt forskare i entreprenörskap anser att undervisning i ämnet kan bidra till att lösa dessa presenteras.

  • Nyföretagande och närheten till finansiellt kapital Mikaela Backman

    (2013)

    Denna policysammanfattning ger en inblick i vikten av en väl fungerande banksektor på den lokala marknaden. Utvecklingen i Sverige visar en kraftig minskning av antalet bankkontor från 1993 till 2010. En uppdelning på olika regiontyper i Sverige visar att antalet bankkontor främst har minskat på landsbygden. Detta kan vara problematiskt då dessa regioner ofta redan har låg tillgänglighet till banker.

  • Swedish Economic Forum Report 2012 – Entreprenörskap, normer och konjunkturcykler

    (2012)

    I årets Swedish Economic Forum Report ställs tre övergripande frågor: 1. Samvarierar entreprenörskap systematiskt med konjunkturcykeln och i sådana fall hur? Föregår eller följer förändringar i entreprenörskap konjunktursvängningar, är dessa pro- eller kontracykliska? Skiljer det sig mellan olika typer av entreprenörskap? 2. Är entreprenörskapets nivå en funktion av dagens entreprenöriella miljö (institutioner) eller är det snarare normer, som rotats sedan lång tid tillbaka, som styr entreprenörskapets inriktning och omfattning? 3.Går det att bedriva en kontracyklisk entreprenörskapspolitik? Kopplat till detta analyseras om konjunktursvängningar påverkar entreprenörskapet tillfälligt, utsträckt över tiden (persistent) eller permanent. De största möjligheterna för en kontracyklisk politik finns då effekterna är utsträckta men inte permanenta.

  • Entreprenörskapets kultur

    (2012)

    En entreprenöriell kultur sägs ofta utgöra en viktig framgångsfaktor för utveckling av kreativa affärsverksamheter inom länder, regioner och specifika företag. Men vad är egentligen kultur och vad säger forskningen om hur detta kan relateras till entreprenörskap?

  • Svensk innovationskraft – ett innovationsekonomiskt perspektiv

    (2012)

    Innovationsekonomi är ett ämne med ursprung i nationalekonomi med influenser särskilt från evolutionär ekonomi men också andra discipliner. Artikeln ger en genomgång av grundläggande begrepp inom innovationsekonomi och diskuterar några av de ämnesområden som fältet tar upp.

  • Innovation Management

    (2012)

    Möjligheter uppstår ur förändring. När en marknad förändras behövs innovationer för att svara mot de nya behov som uppstått. Innovation management börjar med att förstå drivkrafter bakom förändringar. Teknologiska framsteg är en sådan drivkraft och det finns otaliga exempel på hur teknologiska framsteg framkallat innovationer.

  • Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare. Swedish Economic Forum Report 2011

    (2011)

    Denna policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2011, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport.

  • Ägarskiften i familjeföretag: Litteraturgenomgång och praktiska implikationer

    (2011)

    Forskning om entreprenörskap och familjeföretag har hjälpt till att förklara hur individer startar, tar över och utvecklar sina företag. Men vi vet lite om hur och varför människor beslutar att lämna över sina företag till andra, samt vilken inverkan det har på de ekonomiska utfallen för enskilda företagare, familjeföretag eller de ekonomier där de ingår. I denna artikel har den befintliga forskningen om generationsskiften i familjeföretag granskats.

  • An Innovation Strategy for Sweden – Swedish Economic Forum Report 2010

    (2011)

    This year’s Swedish Economic Forum Report, An innovation strategy for Sweden, presents the idea of introducing an innovation policy framework in order to create trustworthy long term conditions that will serve to augment growth and raise prosperity in the Swedish economy. This proposal is inspired by the Swedish fiscal policy framework, introduced after the crisis in the early 1990s, that has strongly contributed to the country’s rapid emergence from the global financial crisis and strong macroeconomic position

  • En innovationsstrategi för Sverige – Swedish Economic Forum Report 2010

    (2010)

    I denna policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2010 – En innovationsstrategi för Sverige, presenteras idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt bidra till stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.

  • Utbildningens betydelse för framgångsrikt entreprenörskap

    (2010)

    I vilken utsträckning påverkar en individs utbildning valet att bli entreprenör? Vilken betydelse har utbildningen för entreprenörens prestationsförmåga? Två frågor med uppenbara policyimplikationer. Ett säkerställt samband mellan utbildning och entreprenöriella val och prestationer skulle ge skolan en huvudroll i en samhällsekonomi med ambitionen att få fram fler och framgångsrika entreprenörer. Emellertid finns det stora luckor och brister inom forskningen på detta område, luckor som denna policysammanfattning försöker fylla.

  • Swedish Economic Forum Report 2009 - Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling

    (2009)

    Ett nytt klimatavtal i Köpenhamn måste kombineras med en global innovations- och teknikpolitik för att hejda den globala uppvärmningen. Men det räcker inte. Det behövs också kostnadseffektiva åtgärder, långsiktighet och auktionerade utsläppsrättigheter m m. För att klimateffekterna ska bli hanterbara krävs endast en minskning av global BNP som motsvarar världens totala kreditförluster som finansmarknadskrisen gav upphov till – under två år! Det hävdar författarna till denna policysammanfattning baserad på den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.

Följ oss på: