Följande forskningsrapporter är utgivna av Entreprenörskapsforum. Vissa av skrifterna är publicerade i samverkan med andra organisationer.
RAPPORTER 2024
Regulatoriska sandlådor som policyinstrument
Som ett svar på larmen om släpande europeisk konkurrenskraft och innovationshämmande regleringar uppmanar både EU och den svenska staten sina myndigheter att använda policyverktyget ’regulatoriska sandlådor’. I rapporten visas att en rätt implementerad sandlåda kan släppa fram nya lösningar inom hårt reglerade områden som finansiella tjänster och AI, och gynna såväl nationell konkurrenskraft som värdefull teknikutveckling.
Att utvärdera nyttor och ignorera problem – En analys av näringspolitiska utvärderingar
Flera myndigheter delar ut företagsstöd i form av innovationsprogram för att bland annat främja grön omställning. I studien visas att en majoritet av utvärderingarna av dessa stöd inte nämner eller mäter olika kostnader och problem knutna till företagsstöd. Dessutom utförs de i regel inte av en oberoende aktör.
Indikatorer över kvinnors företagande 2024
2023 lanserade Entreprenörskapsforum och Svenskt Näringsliv nya indikatorer som mäter företagandet i Sverige. Vi kunde då konstatera att ungefär lika stor andel kvinnor som män såg affärsmöjligheter men att fler män än kvinnor startar och driver företag. Årets siffror visar att nyföretagandet bland kvinnor ökar men att det etablerade företagandet samtidigt minskar.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2024
Årets nationella GEM-rapport visar att det svenska entreprenörskapet står sig väl och 2023 når ännu en rekordnotering. Numera sysslar 9,2 procent av svenskarna med entreprenörskap på tidigt stadie (TEA). Mätningen visar även tendenser som väcker viss oro om framtiden: Även om fler svenskar än någonsin startar företag är det inte fler som uthålligt driver företag.
Hur får vi bättre regleringar? – Rekommendationer för samhällsekonomiskt bättre regelgivning
I rapporten analyserar författarna hur arbetet med regelutformning i Sverige skulle kunna utvecklas. De pekar på att regelutformning inte primärt är ett juridiskt problem, utan en samhällsekonomisk analysfråga där samhällsekonomisk effektivitet måste genomsyra och prägla arbetet med regelutvärdering och regelgivning.
Circular business models: Where does Swedish industry stand?
Svensk tillverkningsindustri behöver ställa om från ineffektiva och resurskrävande linjära affärsmodeller till resurseffektiva och hållbara cirkulära. Annars riskerar företagen att tappa konkurrensfördelar och försena den hållbara omställningen. I rapporten framkommer att många företag bara är i början av sitt affärsmodellsarbete och dessutom möter betydande hinder.
RAPPORTER 2023
Hur använder myndigheter utvärderingar?
De senaste åren har allt större summor offentliga medel tilldelats industriföretag, bland annat för att främja hållbar utveckling. Det har ökat behovet av utvärderingar och kunskap om hur myndigheterna använder sig av utvärderingar i praktiken. I rapporten studeras myndigheters förhållande till utvärderingar och hur myndigheter använder sig av utvärderingar som förmedlar positiva respektive negativa slutsatser.
Digitaliseringens konsekvenser för skattesystemet
Digitaliseringen påverkar relationen mellan ekonomisk aktivitet och fysisk närvaro i den ekonomiska geografin och gör det svårare att avgöra var i en global värdekedja som värde skapas. Hur påverkar den digitala strukturomvandlingen skattesystemet och vilka reformer behövs för att göra det svenska skattesystemet mer förenligt med en digital och global värld?
Smartare infrastruktur för transporter
I rapporten pekar författarna på att den svenska transportinfrastrukturen behöver förnyas. Flera mått visar att kvaliteten i det svenska transportsystemet har urholkats och samtidigt ställs ökande krav på elektrifiering, minskade utsläpp och högre leveranstakter. En välfungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för näringslivets konkurrenskraft.
On Knowledge and Economic Transformation
Denna skrift dokumenterar 2022 års Swedish Schumpeter Lecture, som gavs av professor Stan Metcalfe i Göteborg i december 2022. Metcalfe delar med sig av sin syn, sett genom Joseph Schumpeters och Alfred Marshalls skrifter, på innovationers betydelse för att skapa välstånd utifrån kunskap.
Kvinnors entreprenörskap i Sverige
Färre kvinnor än män startar och driver företag i Sverige. Rapporten ämnar underbygga diskussionen om varför färre kvinnor än män väljer att driva företag. För att belysa vad som ligger bakom detta mönster undersöks och redovisas aktiviteter, inriktningar och attityder till företagande bland kvinnor och män. Resultaten speglas i jämförelse med andra länder, med hjälp av data från Global Entrepreneurship Monitor.
Gearing up for the splinternet
Digitalisering och globalisering har fört med sig ekonomisk integration men även ökad protektionism. Reglering av digitala marknader och techbolag diskuteras, samtidigt som sektorn utvecklas och bryter ny mark. Hur påverkar reglering av internet innovation och vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Läs mer i en policysammanfattning av Richard Allan, House of Lords UK.
Bland moln och plattformar - En kartläggning av hur datadrivna tjänster förändrar ekonomin
Digitaliseringen av ekonomin bidrar till en omfattande strukturomvandling i näringslivet. Ekonomin blir allt mer tjänsteintensiv och att tjänsterna blir allt mer globaliserade och dataintensiva. Mjukvarubaserade och datadrivna förbindelser mellan företag möjliggör nya produktivitetsvinster men medför även en växande grad av ömsesidiga beroenden mellan företag. Omvandlingen ger nya möjligheter men föder också nya utmaningar, särskilt i en tid som präglas av ökad protektionism och minskat intresse för frihandel.
De kunskapsintensiva leverantörernas ekonomiska betydelse i svenskt näringsliv – en nationell och regional analys
Specialiserade och kunskapsintensiva tjänsteleverantörer är centrala för tillväxt och förnyelse. De bidrar till utveckling och förnyelse i näringslivet och tillhandahåller huvuddelen av de nya välavlönade jobben. Således är de viktiga för både sysselsättning och förnyelsekraft i Sverige. I rapporten presenteras en kartläggning och beskrivning av de svenska kunskapsintensiva tjänsteleverantörerna, både nationellt såväl som i våra tre storstadsregioner.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2023
I en tid präglad av krig i Europa med efterföljande energikris, skenande inflation och snabbt stigande räntor visar årets nationella GEM-rapport att det svenska entreprenörskapet under 2022 har klarat sig väl och till och med visar en blygsam ökning från 2021 års rekordnotering. Numera sysslar 9,1 procent av svenskarna med entreprenörskap på tidigt stadie (TEA).
Kapitalförsörjning som fungerar för fler – Hur kan fler typer av företagande finansieras för tillväxt?
Världen står inför stora samhällsutmaningar. Därför lyfter såväl Agenda 2030 som EU:s handlingsplaner vikten av att stärka socialt motiverade entreprenörer. Dessa återfinns både i näringslivet och civilsamhället och kartläggs i ny rapport från Entreprenörskapsforum. I rapporten visas att entreprenörer som bidrar med samhälls- och välfärdsvinster hålls tillbaka av svårigheter att få tillgång till kapital och rådgivning.
Byggemenskaper - hävstång för socialt hållbar bostadsförsörjning
Att bygga och bo tillsammans, i byggemenskaper, kan vara ett sätt att öka gemenskap, utveckla miljövänliga boenden, och bidra till en bredare samhällsintegration eller andra sociala framsteg. I rapporten pekar författaren på att forskningen visar att byggemenskaper ofta lyckas väl med integration, att förbättra ett grannskap, att bygga mer miljövänligt och billigare samt ökar utbudet av bostäder såväl som spar in på kommunala utgifter.
Vad hände med Sveriges reformförmåga?
I rapporten pekar författarna på att det politiska landskapet har förändrats och det har blivit svårare att forma handlingskraftiga majoriteter med stöd för reformer på båda sidor av blockgränsen. Dessutom har det offentliga utredningsväsendet ändrat karaktär och tappat mycket av sin viktiga funktion i reformprocessen.
Technical Standardization and Innovation in a Changing Geopolitical Landscape
I en ny policysammanfattning beskrivs hur standardsättning har politiserats och blivit en faktor i en geopolitisk dragkamp, mellan de tre stora regionerna såväl som mellan nationerna inom EU. Europa står inför ett vägval, bör standarder i större utsträckning regleras centralt eller bör existerande decentraliserade system där standarder växer fram i nära samarbete mellan företag och myndigheter bevaras?
Vad menas med AI, vad regleras och varför är det viktigt?
Alla pratar om AI men det långt ifrån alltid självklart vad AI är eller kan göra. Samtidigt pågår initiativ för att reglera AI på flera håll både inom och utanför Europa. Därför får definitionen av AI en väldigt konkret innebörd som påverkar innovation, entreprenörskap, digitala marknader och företagens regelbörda både på kort och lång sikt.
Cleantech – Från entreprenörskap till mega-entreprenörskap
Investeringar inom cleantechområdet spelar en avgörande roll för att komma till rätta med klimatutmaningen. I rapporten visas att Sverige står väl rustat med innovationsföretag, teknikföretag och finansmarknader, men det finns även byråkratiska hinder kring regelverk, tillståndsprocesser och administration som reducerar takten i omställningen mot en grönare framtid.
RAPPORTER 2022
Rethinking boundaries and revisiting borders - Conditions for innovation, entrepreneurship and economic integration in an interconnected world
I en ny antologi från Entreprenörskapsforum ger sex internationella experter perspektiv på det nya geopolitiska landskapet och balansen mellan ekonomisk integration och nationell kontroll. Svaret är inte mindre utan bättre digital ekonomisk integration och frihandel.
Stärkt svensk talangattraktion – konkurrenskraft och kompetens genom arbetskraftsinvandring
I rapporten visar författarna att värdet av kvalificerad arbetskraftsinvandring är betydande för svenska företags tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt dras det svenska systemet med problem, som årslånga handläggningstider, svårhanterlig byråkrati och kompetensutvisningar. Om Sverige på allvar vill konkurrera om global talang, måste det nuvarande regelsystemet förändras.
Collective entrepreneurship, grand and niche challenges, and digital technologies’ role
Digitala entreprenörer arbetar gränsöverskridande och ofta tillsammans – genom digital teknologi – snarare än inom ett entreprenöriellt företag. Stora utmaningar kräver koordinerad global eller digital problemlösning som enskilda regeringar eller bolag varken kan reglera eller påverka.
Varför är konkurrenskraftsfrågorna viktiga igen?
En ny översikt från Entreprenörskapsforum som visar att Sverige har behov av ett brett och systematiskt arbete med att reformera och förbättra konkurrenskraften inom ett flertal områden – allt från kompetensförsörjning och regelgivning till infrastruktur och energiförsörjning.
Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft
I rapporten behandlas frågan om hur miljöprövningen kan utformas för att så effektivt som möjligt reglera lokal miljöpåverkan. Utan att samtidigt äventyra de framtida investeringar som idag är nödvändiga för klimatomställningen.
Innovation för en livsmedelsproduktion i världsklass
Svenskt jordbruk med svag lönsamhet, trots att både innovationskraft och marknad finns. I rapporten visas att regeringens livsmedelsstrategi från 2017 delvis missar målet att skapa konkurrenskraft och hållbarhet inom livsmedelssektorn. Innovationspolitiken behöver riktas mot att ta tillvara den innovationspotential som finns i svenskt livsmedel, inte minst i mikroföretagen.
Fyra utmaningar i den svenska elförsörjningen
Sverige står inför en omfattande energiomställning. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, vilket enligt gällande planer främst ska mötas med utbyggd vindkraft. I rapporten ges en kartläggning av det svenska elsystemet och förslag på åtgärder som kan säkerställa framtidens elförsörjning.
Borde vi ha fler enkla jobb?
Sverige har relativt få enkla jobb i jämförelse med många andra utvecklade länder. Forskning visar att de enkla jobben är en viktig inkörsport till den svenska arbetsmarknaden för utrikes födda. Borde vi ha fler enkla jobb?
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2022
Entreprenörskapet är på uppgång och Sverige ser den högsta noteringen sedan GEM-undersökningen startade. Trots det halkar det etablerade företagandet efter och omfattningen på entreprenörskapet är medioker sett i ett internationellt perspektiv. Sverige placerar sig på den nedre halvan bland jämförbara länder. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport.
How do you invade Facebook? Modern war, technological decoupling, and implications for Sweden
Moderna konflikter handlar förutom om militär styrka även om sanktioner, teknologiska inskränkningar och företagsuppköp. Det har drivit på teknologisk frånkoppling och protektionism samtidigt som de stora techbolagen får en allt större ekonomisk, samhällelig och politisk betydelse. I rapporten, del två i en serie om geoekonomiska spänningar, undersöks relationen mellan digital och ekonomisk omvandling och förändringar i det geopolitiska landskapet.
Swedish Competitiveness Scorecard 2021
I rapport, den första inom ramen för ett mångårigt konkurrenskraftsprojekt, presenteras en omfattande genomgång av ekonomiska indikatorer för samtliga OECD länder och en jämförande analys av Sveriges konkurrenskraft i relation till OECD. Swedish Competitiveness Scorecard 2021 omfattar 81 olika indikatorer vilka mäter olika dimensioner av ekonomiska utfall och mer fundamentala konkurrenskraftsförutsättningar – allt ifrån social och miljömässig hållbarhet till forskning och utveckling, arbetsmarknad och infrastruktur.
RAPPORTER 2021
Ett företagsamt Sverige? Regional GEM-rapport 2021
Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige? Finns det regionala variationer i ambitioner kring och attityder till entreprenörskap? Hur hamnar länen i en nationell ranking? I studien presenteras den entreprenöriella aktiviteten hos befolkningen i åldrarna 18-64 år. Dessutom redogörs för de ambitioner entreprenörer har avseende tillväxt och internationalisering. Studien bygger på data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM).
Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad – Vilka hinder ser företagen för att anställa?
Entreprenörskap medför fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla. Dessvärre dras Sverige med en rad strukturella problem som hindrar ekonomisk utveckling, bland annat saknar en stor grupp människor i dagsläget självförsörjning genom arbete. I rapporten går författarna igenom angelägna ekonomipolitiska reformområden och lämnar policyförslag som kan lägga grunden till fortsatt svenskt välstånd.
Svensk sportstech – Topp tre i Europa
Sportstech, tekniska lösningar inom sport, är en komplex blandning av tekniker, affärs- och investeringsmodeller och kundgrupper. I rapporten Svensk sportstech – Topp tre i Europa analyseras den framväxande sektorn som innefattar hård- och mjukvara inklusive tekniska lösningar för att behandla data liksom esport-plattformar som möjliggör utövande på internationella marknader.
Swedish Perspectives on Industrial Policy – The Washington Consensus and Beyond
Internationella och svenska forskare går igenom logiken bakom de nya former av industripolitik som vuxit fram under senare år. Till stor del handlar den nya industripolitiken om behovet av goda ramvillkor, tekno-nationalistiska satsningar och protektionism. Dessvärre är exemplen på misslyckad industripolitik många och rapportens författare understryker vikten av att välja rätt väg.
Grad av självförsörjning – beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige
Den svenska integrationspolitiken syftar till att ge nyanlända en bra start och goda förutsättningar att bli självständiga i Sverige. Trots att omfattande resurser lagts ner på detta tar det i många fall lång tid att komma in på arbetsmarknaden och uppnå självförsörjning, längre tid än i många andra länder. I rapporten jämförs självförsörjning mätt som skillnaden mellan inbetalda inkomstskatter och erhållna transfereringar under ett år för olika grupper baserat på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige.
Är edtech Sveriges nästa stora exportbransch?
Coronakrisen blixtbelyste hur viktig edtech-branschen är för utbildningssektorn när distansundervisningen ökade drastiskt 2020. I en rapporten visas att med omkring trettio års digitalisering på utbildningsområdet finns en jämförelsevis mogen hemmamarknad för edtech att verka på. Det finns även bred evidens för att digital teknik kan ge goda utbildningsresultat.
Donationer till statliga lärosäten – Förslag till förenklingar och förtydliganden
Högskolesystemets kvalitet och förmåga att positionera sig i den internationella konkurrensen är avgörande för Sveriges tillväxt, välstånd och globala attraktionskraft. Flera utredningar har konstaterat att ett sätt att stärka universiteten är en ökad grad av ekonomisk självständighet. Detta skulle kunna uppnås genom att förenkla hanteringen av donationer och att underlätta för lärosäten att själva bilda eller förvalta stiftelser.
Kinas teknikpolitiska satsningar
Satsningarna i Kina på forskning, avancerad tillverkning och digital infrastruktur går i snabb takt och utmanar både stora och små nationer. I Kina ses teknisk utveckling som nyckeln till både politiskt och ekonomiskt inflytande. Vilka utmaningar har Sverige i mötet med Kina? Den första rapporten i en serie som adresserar olika aspekter av det geoekonomiska läget och vad det betyder för forsknings- och näringspolitikens utformning.
Det hållbara svenska modeundret
Av svensk klädkonsumtion står produktionen idag för 80 procent av den totala klimatpåverkan. Allt fler företag riktar in sig på att förlänga livslängden på kläder, både i antal och i omsättning. Det handlar om tjänster inom secondhand, prenumeration och leasing. Men för att uppnå en hållbar modeindustri krävs förändrade produktionssystem och konsumtionsvanor utöver nya affärsmodeller. Det, liksom flera konkreta åtgärdsförslag, lyfts fram i rapporten.
Att sätta pris på problem – innovationspriser och digital omställning
En stor utmaning i den digitala omställningen är att brygga glappet mellan kunskapen om de verksamheter som förändras och den digitala kompetens som krävs för att lyckas med omställningen. Ett verktyg kan vara innovationspriser. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum presenteras förslag på hur företag, myndigheter och organisationer kan dra nytta av den tekniska utvecklingen för att skapa arbetstillfällen, tillväxt och välfärd – och angripa stora samhällsproblem – med hjälp av innovationstävlingar.
Idéburen arbetsmarknad – ett nytt samhällskontrakt efter pandemin
Hur kan svensk arbetsmarknad dra nytta av innovationskraften inom civilsamhällets olika delar samt vilken betydelse kan filantropiska insatser ha? Särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildning, arbetsträning, volontärskap, mentorskap, coaching, allmännyttiga stiftelser samt socialt företagande. Policyförslag och rekommendationer för hur den idéburna arbetsmarknaden ska kunna växa sig allt starkare i Sverige lyfts också fram.
Social innovation i civilsamhällets organisationer
Sveriges civilsamhälle har en lång historisk tradition av att utveckla nytänkande lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Men det återstår mycket att göra innan civilsamhällets innovationskraft kan tillvaratas fullt ut. Med avstamp i en ny kunskapsöversikt föreslås bland annat en nationell investeringsfond för att finansiera utformning, implementering och spridning av sociala innovationer.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2021
Det svenska entreprenörskapet faller och Sverige intar nu en internationell bottenplacering. Trots de åtgärds- och stödpaket som initierades av regeringen sjunker entreprenörskapet från 8,3 procent 2019 till 7,3 procent 2020. 47 procent av de nya entreprenörerna anser ändå att regeringen har svarat upp väl mot de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Motsvarande siffra för de etablerade företagen är 40 procent.
Kvinnors entreprenörskap – Hur jämställt är företagandet?
Hur ser det egentligen ut med kvinnors entreprenörskap, vilka faktorer ligger bakom kvinnors lägre andelar och vad kan göras för att öka jämställdheten på detta område? Det är tre frågor som analyseras i denna rapport med hjälp av såväl ett nationellt perspektiv som en internationell utblick.
RAPPORTER 2020
Vägar till självförsörjning
Författarna till Integration Sverige-projektets slutrapport presenterar ett integrationspolitiskt ramverk med fem vägar till bättre ekonomisk integration och självförsörjning. Det handlar om arbetsmarknads-, utbildnings- och entreprenörskapsinsatser liksom anställnings- och sysselsättningssubventioner och filantropiska insatser. Allt som allt levereras 27 policyrekommendationer som kräver att många existerande åtgärder förbättras eller omprövas för att ersättas av effektivare lösningar.
Svensk konkurrenskraft – Hur kan Sverige säkerställa ett långsiktigt välstånd?
Den svenska såväl som den globala ekonomin har drabbats hårt av covid-19-pandemin. Nedgång i BNP, ökad arbetslöshet och nationell isolering innebär betydande utmaningar för den svenska ekonomin. I rapporten adresseras frågor om hur svensk konkurrenskraft har påverkats av covid-19-pandemin, hur förändringar i globala värdekedjor påverkar den svenska industrin och vilken inverkan digitaliseringen har på konkurrenskraft och på Sveriges position relativt andra länder.
Små och medelstora företags digitala omställning efter pandemin
Pandemin har slagit hårt mot hela ekonomin. Krisen har redan kostat företag mycket i förlorade intäkter men riskerar bli ännu dyrare för de som inte förmår att experimentera, lära sig och anpassa sina verksamheter. Sveriges små och medelstora företag har i regel små marginaler för att experimentera med ny teknik i sina verksamheter. Samtidigt har dessa företag mycket att vinna på ökad digitalisering.
Cybersäkerhet för en uppkopplad ekonomi
Den digitala tekniken har gjort det möjligt att arbeta både snabbare och effektivare. Samtidigt har upp- och sammankopplingen medfört nya risker och sårbarheter. Både olyckor och angrepp kan få stora konsekvenser för enskilda företag så väl som för hela ekonomin. Vad händer när säkerheten inte fungerar och hur förberedda är svenska företag på cyberangrepp eller spionage?
Ekonomisk integration – en analys av insatser i Danmark, Norge och Tyskland
Vad kan Sverige lära av sina grannländer om hur den ekonomiska integrationen kan bli bättre? I denna omvärldsanalys av integrationsinsatser i Tyskland, Norge och Danmark ges goda exempel för den första tiden som nyanländ, på utbildning som ger jobb, vägar in på arbetsmarknaden samt om bättre nätverk och hälsa. Ett antal erfarenheter och insatser från studerade länder lyfts fram som rekommendationer och inspiration för en bättre fungerande svensk integrationspolitik.
Vem blir forskare i Sverige och vad spelar det för roll?
Rapporten tar sin utgångspunkt i vad som påverkar ett lands innovationskraft. Forskarutbildade, framför allt inom naturvetenskap, teknik och matematik, beskrivs som särskilt viktiga givet deras position i forskningens absoluta framkant. Författaren finner att socioekonomiskt svaga grupper är mer underrepresenterade ju högre upp i utbildningshierarkin. Går Sverige miste om forskartalanger och vad kan vi göra åt det?
Ny väg in? Soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter
Företagande förknippas med en hel del regelkrångel, risktagande och i många fall små marginaler. Samtidigt är trösklarna in på arbetsmarknaden påtagliga. En väg till egenförsörjning är genom företagande. Kan det vara fördelaktigt med en svensk modell för schablonbeskattad näringsverksamhet? I rapporten kartläggs olika befintliga system för schablonbeskattning. Dessutom belyser författaren de aktuella formerna för soloföretagande och diskuterar vilka möjligheter ett schablonbeskattningssystem skulle kunna innebära för Sverige.
Effekter av sänkta arbetsgivaravgifter för integrationen av utrikes födda
Utanförskapet bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är omfattande och reformer behövs för att förbättra den ekonomiska integrationen. I en rapporten visas att med sänkta arbetsgivaravgifter för unga (2007 års reform) blev företagarna mer benägna att anställa dels unga, dels fler oavsett ålder. Författarna visar också på en positiv och stark koppling mellan företagens sänkta arbetskraftskostnader och rekrytering av utrikes födda.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2020
Entreprenörskap är av yttersta vikt vid ekonomisk återhämtning. I ljuset av den pågående krisen är det bekymmersamt att trots en ökning från 2018 – från 6,8 procent till 8,3 procent 2019 – ligger det svenska entreprenörskapet fortfarande lågt jämfört med andra liknande länder. Det finns även skäl att ifrågasätta hur robust det svenska entreprenörskapet är. Ökande global konkurrens, låga tillväxtambitioner och avtagande effekter av tidigare reformer utgör betydande utmaningar framåt. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport.
När blir utrikes födda självförsörjande?
Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa. Under 2018 var arbetslösheten 3,8 procent bland inrikes födda och 15,4 procent för utrikes födda (15-74 år). Men sysselsättningsstatistiken ger ingen heltäckande bild av graden av ekonomisk integration. I När blir utrikes födda självförsörjande? analyseras därför självförsörjningsgraden. I rapporten ges svar på vilka grupper och när utrikes födda uppnår självförsörjning motsvarande OECD:s definition av den relativa fattigdomsgränsen, dvs en inkomst på 12 600 kr i månaden netto.
RAPPORTER 2019
Entreprenörer som välfärdsbyggare
Hur har svenska entreprenörer historiskt bidragit till att utveckla den svenska välfärden? I Entreprenörer som välfärdsbyggare beskrivs tre typer av samhälleliga stöttepelare verksamma under fyra århundraden. Det handlar dels om entreprenörer som vid sidan av sin företagargärning byggt upp omfattande välfärdsinstitutioner, dels entreprenörer som drivit verksamheter inom välfärdssektorn dels även av företagare som genom donationer eller egna arbetsinsatser har stöttat välfärdsinsatser.
Entreprenörskapsutbildning – går det att lära ut entreprenörskap?
I årets Swedish Economic Forum Report kartläggs forskningen om entreprenörskapsutbildningar: Går det att utbilda i entreprenörskap? Hur bör entreprenörskapsutbildningar utformas för att fungera? Entreprenören skapar ekonomisk dynamik, förnyelse och högre välstånd genom sin unika förmåga att hantera risk, utmana existerande strukturer och bygga värden. Givet detta, kan entreprenörskap läras ut? Är det genetiskt och socialt betingat eller går det att lära sig som en metod?
Människor, maskiner och framtidens arbete
Hur ser arbetsmarknad och kompetensbehov ut i kölvattnet av digitalisering, artificiell intelligens och automatisering? I rapporten kartläggs drivkrafterna bakom arbetsfördelningen mellan människa och maskin, samt hur de kan påverka framtidens kompetensbehov. Den utveckling som beskrivs i rapporten är en del av en omfattande strukturomvandling med betydande påverkan på både utbildningssystem och arbetsmarknad.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2019
Under 2018 minskade återigen det svenska entreprenörskapet, 6,8 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Hela minskningen i svenskt entreprenörskap beror uteslutande på en nedgång i kvinnors entreprenörskap, från ca 6 till 4 procent. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskaps-undersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM, som idag publiceras av Entreprenörskapsforum.
Ett företagsamt Sverige? En studie om regionala entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityd
Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige? Finns det regionala variationer i ambitioner kring och attityder till entreprenörskap? Hur hamnar länen i en nationell ranking? I studien Ett företagsamt Sverige? presenteras den entreprenöriella aktiviteten hos befolkningen i åldrarna 18-64 år. Dessutom redogörs för de ambitioner entreprenörer har avseende tillväxt, innovationshöjd och internationalisering. Studien bygger på data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM).
RAPPORTER 2018
Det svenska anställningsskyddet – Vilka sysselsättningseffekter ger undantagsreglerna?
Dagens regelverk kring anställningsskydd utformades för mer än 40 år sedan under en period då den svenska arbetsmarknaden var väsentligt olik dagens. Utifrån den ändrade situationen är frågan om den relativt restriktiva svenska lagstiftningen kring anställningsskyddet fortfarande är ändamålsenlig eller om den behöver förändras. I rapporten analyseras sysselsättningseffekterna av att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd gjordes mindre restriktiva 2001.
Navigera under osäkerhet – Entreprenörskap, innovationer och experimentell policy
I en alltmer osäker och föränderlig ekonomi ställs höga krav på beslutsfattande och snabbt lärande inom offentlig såväl som privat verksamhet. I rapporten uppmärksammas behovet av system för att snabbare lära sig vilken politik och vilka policyåtgärder som faktiskt fungerar i praktiken och ger resultat. För regeringar som menar allvar och vill lösa dagens samhällsutmaningar efterfrågas därför mer experimentell policy.
Festskrift till Pontus Braunerhjelm
I tolv kapitel hyllas Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH och KTH, i en festskrift som publiceras i anslutning till hans 65-årsdag. Bland bidragen märks Lars Leijonborg med ”Globaliseringsrådet tio år senare”, Gunnar Eliasson med ”Från anställd mot lön till entreprenör på jobbet” och Karolina Ekholm med ”Pontus och forskning om multinationella företag”.
Studiedestination Sverige - Privat kapital för ökad kompetensförsörjning och konkurrenskraft
I rapporten diskuterar författarna hur vi kan stärka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Bl.a. undersöks hur näringslivet skulle kunna engageras och motiveras att bidra och på vilket sätt privat kapital kan användas för att attrahera och göra det möjligt för kvalificerade studenter att välja Sverige.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2018
Under 2017 minskade det svenska entreprenörskapet, 7,3 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Även tillväxtambitionerna, liksom innovationshöjden, har enligt entreprenörerna själva fallit tillbaka. Nedgången i entreprenöriell aktivitet beror uteslutande på en minskning i kvinnors entreprenörskap. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM
Att lära av staden – ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv
Vad är urbaniseringens drivkrafter och betyder urbanisering att endast storstäderna växer? Författarna går igenom modern forskning kring förtätningens ekonomiska drivkrafter och tydliggör vad forskningen säger; dels om generella konsekvenser av förtätning, dels om hur förtätningens effekter sprids i geografin. Vad förklarar de senaste årtiondenas starka urbanisering?
Donationsförordningen och forskningsfinansiering – i samklang med nutiden?
Sveriges konkurrenskraft bygger till stora delar på att svenska universitet och högskolor kan leverera kompetent arbetskraft samt bedriva forskning som generellt håller hög nivå och i vissa fall är världsledande. Forskningsprojekt förutsätter en långsiktigt uthållig finansiering. Ofta är flera forskningsfinansiärer involverade och i allt högre grad har privata donationer blivit ett viktigt komplement till offentlig finansiering. I rapporten redogörs för de lagar och förordningar som reglerar universitet och högskolors mottagande och förvaltning av donationer till forskningsverksamhet.
RAPPORTER 2017
Swedish Economic Forum Report 2017 - Svensk konkurrenskraft – har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?
Vilka faktorer är av betydelse för långsiktig svensk konkurrenskraft och förmågan att generera tillväxt? Med utgångspunkt i kunskapsuppbyggnadens betydelse för konkurrenskraft, via förutsättningar för entreprenörskap och värdeskapande, ges policyrelevanta förslag för hur Sverige långsiktigt kan upprätthålla förädlingsvärden i ekonomin.
Företrädaransvar – kan det avskaffas?
Det s k företrädaransvaret innebär att företrädare för aktiebolag under vissa förutsättningar kan göras personligen ansvariga för bolagets skatteskulder. I rapporten diskuteras konsekvenserna av företrädaransvaret genom att författaren gör en bred genomlysning av gällande rätt. Dessutom ges konkreta förslag på korrigeringar av nuvarande regelverk i ett försök att stärka rättssäkerheten för den enskilde.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2017
Entreprenörskapet har ökat i Sverige under 2016, 7,6 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Framför allt kvinnor, men även äldre, driver entreprenörskapet framåt. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.
Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensivaföretag för Sverige?
Författaren tar utgångspunkt i en bred analysram som inbegriper företagens roll som grogrund för s k spillovers, som drivkrafter för en arbetsmarknad med efterfrågan på olika specialistkompetenser, som inkubatorer för arbetskraft med erfarenhet av modern högteknologisk produktutveckling och produktion samt som plantskola för nya innovativa och teknikbaserade tillväxtföretag. I rapporten lyfts de stora högteknologiska företagens roll i kunskapsekonomin och författaren presenterar en rad policyförslag för att främja innovation och näringslivsdynamik.
Creating impact through philanthropy – a Nordic perspective
Evidence is gathering that philanthropy serves society in a number of ways. Still, knowledge about philanthropy is quite limited in the Nordic economies, a feature shared with many other countries. The aim of this particular study is therefore to deepen our knowledge about the practice and impact of philanthropic giving in the Nordic countries.
Svensk kapitalförsörjning – mot ett effektivare innovations- och företagsstöd?
I rapporten diskuteras om det, utifrån forskningslitteraturen, går att motivera att offentliga aktörer stöder entreprenörer och småföretag. Dessutom analyseras de befintliga svenska stödsystemen för innovation i småföretag med fokus på om de är effektivt utformade. Avslutningsvis läggs reformförslag med utgångspunkt i att systemen utformas utifrån ett helhets-perspektiv som dels ger ökad kontroll, dels möjlighet till samverkan för höjd effektivitet.
Creating impact through philanthropy
En studie om filantropi i Norden i ett samarbete mellan UBS och Entreprenörskapsforum. Studien baseras på djupintervjuer med över 40 filantroper i Danmark, Finland, Norge och Sverige och sätter fokus på frågor om filantropens motiv och influenser, metoder och verksamhet, utmaningar och hinder samt olika former av filantropiskt stöd och hur dess effekter kan stärkas. OBS, på engelska. Nedan finner du en svensk sammanfattning.
Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt
I Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt undersöks hur förutsättningarna för svenskt entreprenörskap ser ut idag och på vilket sätt skatterna påverkar entreprenörskapet. I rapporten lyfts även svenska skatter i ett internationellt perspektiv och författarna presenterar policyförslag för att främja innovation och entreprenörsdriven tillväxt.
RAPPORTER 2016
En värld i rörelse 1990–2015: Utveckling och ojämlikhet i globaliseringens tidevarv
Under åren 1990-2015 har välståndet aldrig ökat så mycket och fattigdomen aldrig minskat så mycket som tidigare. Aldrig har människor levt så långa liv, med så god utbildning och tillgång till mat. Vår tid har präglats av ökande globalisering och öppnare gränser mellan människor, marknader och kulturer. Samtidigt har gränserna även öppnats för arbetstillfällen, sjukdomar och terrorism och det finns ett ökande motstånd mot globalisering och frihandel. Hur ska globaliseringen värderas när det finns två sidor av myntet?
Swedish Economic Forum Report 2016 - Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap
Rapporten Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap syftar till att sätta fokus på hur vi bättre kan tillvarata den ekonomiska potential som immigranterna utgör. Författarna analyserar framförallt fyra vägar till ekonomisk integration – utbildning, sänkning av minimilöner (ökad lönespridning), anställningsstöd samt entreprenörskap.
Blockchain – Decentralized Trust
I rapporten presenteras blockkedjan, teknikens funktion, utveckling och genomslag. Blockkedjeteknik möjliggör delning av information, tillgångar och värden mellan olika parter globalt, utan mellanhänder eller centrala aktörer. Möjliga konsekvenser av en utbredd framtida användning av blockkedjeteknik undersöks och ett antal spännande framtidsscenarier presenteras.
Den svaga länken – Inkubatorernas roll i det svenska innovationssystemet
I rapporten diskuteras konsekvenser och risker med att kopplingarna mellan inkubatorer och akademin har försvagats. Det har skett en minskning av idéflödet in i inkubatorerna från akademin, både i relativa och absoluta tal. Samtidigt som systemet växer avsevärt. I rapporten lyfts vikten av att värdera effekterna av inkubatorer och parker, vilket idag är mycket svårt. För att bättre förstå hur de påverkar måste kvalitativa och kvantitativa undersökningar göras.
The Entrepreneurial Challenge – A Comparative Study of Entrepreneurial Dynamics in China, Europe and the US
Baserat på 2015 års data från Global Entrepreneurship Monitor undersöker rapporten likheter och skillnader mellan de dominerande ekonomiska regionerna i fråga om entreprenörskapsnivå, entreprenörers ambition att växa, internationalisera och att förnya sig, liksom attityderna mot entreprenörskap.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2016
Efter det dramatiska tappet 2014 ökar det svenska entreprenörskapet igen. Hälften av den kraftiga nedgången har återhämtats 2015 och kvinnors entreprenörskap förklarar hela uppgången. Totalt uppgick det svenska entreprenörskapet till 7,2 procent 2015 jämfört med 6,7 procent 2014 och 8,2 procent 2013. Det framkommer i Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.
Inventering av den svenska innovationspolitiken – Forsknings- och innovationspropositionerna 2008 och 2012
I Inventering av den svenska innovationspolitiken – Forsknings- och innovationspropositionerna 2008-2012 analyseras just FoI-propositionerna från 2008 respektive 2012 mot bakgrund av bl a OECDs utredning av det svenska innovationssystemet. Analysen fördjupas av en internationell utblick där den svenska politiken jämförs med ett antal europeiska referensländer.
International Market Exit and Re-entry: An empirical study of export patterns of Swedish SMEs
I rapporten kartläggs svenska små och medelstora företags internationaliseringsmönster. Specifikt tittar författarna på om, hur och varför företag gör exit från internationella marknader och huruvida de återvänder eller söker sig till nya marknader. Dessutom presenterar författarna ett antal rekommendationer för hur svenska små och medelstora företag kan stödjas i sina internationaliseringssatsningar.
Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda
Varför finns det fler entreprenörer i städer med en rik entreprenöriell historia? Varför startas det fler företag i kvarter med många etablerade entreprenörer? Varför är det så svårt att väcka ett lokalt näringsliv i nedåtgående spiral? I Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda utforskas hur produktiva entreprenörskulturer uppstår, hur de utvecklas i tätt samspel med lokalt näringsliv samt hur de samverkar med lokal och nationell policy.
RAPPORTER 2015
A review of the circular economy and its implementation
I A Review of the Circular Economy and its Implementation behandlas cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi eftersträvar att produkter är hållbara, återvinningsbara och att icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. Delningsekonomin är en aspekt av den cirkulära ekonomin som växer explosionsartat.
Swedish Economic Forum Report 2015 – Vinster, välfärd och entreprenörskap
Vinster i välfärden ger stundtals upphov till intensiv debatt. Huvudsakligen kretsar frågan kring om vinster är förenligt med – eller står i motsats till – välfärdstjänster av hög kvalitet. Klart står att vinstmotivet ger entreprenörer incitament till effektivitet, men också till innovation och utvecklandet av nya lösningar som på sikt ger positiva välfärdseffekter. Samtidigt finns det utmaningar och behov av tydliga regler.
Flytt- eller stannfågel? Högre utbildning, dynamik och matchning på Örebro arbetsmarknad
I rapporten Flytt- eller stannfågel – Högre utbildning, dynamik och matchning på Örebro arbetsmarknad ges en analys av hur väl Örebro universitet förser regionen med kompetens. Något som har betydelse för utformningen av universitetsstrategier och valet av utbildningsinriktningar liksom för den regionala konkurrenskraften och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.
The Entrepreneurial Code – A Comparative Study of Entrepreneurial Dynamics in China, Europe and the U.S.
Rapporten undersöker likheter och skillnader mellan de dominerande ekonomiska regionerna i fråga om entreprenörskapsnivå, entreprenörers ambition att växa, internationalisera och att förnya sig, liksom attityderna mot entreprenörskap. Rapporten är baserad på föregående års data från Global Entrepreneurship Monitor.
Level Up – Internationaliseringsfrämjande av företag med hög tillväxtpotential
I rapporten kartläggs internationaliseringsinsatser för att främja företag med hög tillväxtpotential. Svenska insatser jämförs med de som görs i Norge, Finland och Danmark.
Sharing Economy – Embracing change with caution
I Sharing Economy – Embracing change with caution uppmärksammas att digitaliseringen utgör den möjliggörande teknologiska kraften för delningsekonomin. Innovation på området innebär att identifiera outnyttjade varor och tjänster, maximera resursutnyttjandet samt att föra samman utbud och efterfrågan. Författarna noterar att Sverige, i förhållande till andra ekonomier, ligger steget före vad gäller specialisering i kunskapsekonomin men att mer skulle kunna göras för att underlätta fortsatt tillväxt inom detta område.
Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2015
Det svenska entreprenörskapet har fallit dramatiskt med nästan två procentenheter; från 8,2 till 6,7 procent. Därmed bryts den uppgående trend som pågått sedan 2006 där Sverige mer än fördubblade sin entreprenöriella aktivitet fram till och med 2013. Särskilt anmärkningsvärt är en än större minskning av kvinnors entreprenörskap som fallit brant från 6,2 procent till 3,8 procent mellan 2013 och 2014. Detta enligt Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom Global Entrepreneurship Monitor, GEM.
Innovation utan entreprenörskap?
Innovationer har en vedertagen roll i en marknadsekonomis utveckling. Det läggs stor vikt vid att innovationer kommersialiseras och att kunskaper därigenom sprids. Entreprenören uppfattas ofta som den agent som sprider innovationer i ekonomin. Därmed har entreprenörskap en avgörande betydelse för tillväxten. Trots detta lämnas entreprenörskapet utanför en stor del av policyagendan. I rapporten Innovation utan entreprenörskap? illustreras entreprenörskapets roll i innovationskedjan från idé till färdig produkt eller tjänst.
Välfärden är värd en bättre debatt – Sex ofrånkomliga dilemman som måste balanseras
Hur ska vi utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster? Det har varit den huvudsakliga frågeställningen för forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd som 2012 initierades av Entreprenörskapsforum, Fores och Leading Health Care. Knappt tre år senare har programmet bidragit till idéer om hur välfärdssektorerna kan utvecklas på både mikro- och makronivå genom sju fristående forskarrapporter. I slutrapporten sammanfattas programmet av företrädare från de initiativtagande organisationerna.
RAPPORTER 2014
Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten?
Rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger rapporten nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar den till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin.
Företagsskattekommittén och entreprenörskapet
Efter flera års utredande presenterade Företagsskattekommittén den 12 juni 2014 sin slutrapport och analys av effekter av skatteförändringar i en värld av global konkurrens. Vad får förslagen för konsekvenser för entreprenörskapet i Sverige? Ger de förutsättningar för fler och växande företag? I denna skuggskatteutredning kommenteras Företagsskattekommitténs förslag och fördjupas med en diskussion av hur skatter påverkar entreprenörskapet.
Entreprenörskap i Sverige 2014
Andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenörskap har nästan fördubblats under perioden 2007 till och med 2013, från 4,2 procent av befolkningen till 8,3 procent år 2013. Denna exceptionella ökning matchas inte av något annat innovationsdrivet land.
Sociala innovationer i välfärden – Förutsättningar för ett E-hälsokonto
Rapporten Sociala innovationer i välfärden belyser aspekter som ännu inte uppmärksammats i debatten och fokuserar på förutsättningarna för ett E-hälsokonto och tillhörande E-hälsotjänster.
Civiliserade marknader? Introduktion till ett nytt sätt att förstå och organisera välfärdens marknader
Denna rapport fokuserar på välfärdssektorn utifrån en framväxande tvärvetenskaplig litteratur som samlas under begreppet marknadsstudier. Marknadsstudier inriktar sig på att undersöka vad det är som bidrar till att forma en marknad, vilka önskade och oönskade konsekvenser en marknads organisering kan få, samt hur marknader värnar olika värden som exempelvis likvärdighet, valfrihet och resurshushållning.
Sources of capital for innovative startup firms
I rapporten beskrivs hur kapitalförsörjningen ser ut för innovativa startupföretag i Sverige. Bristande finansiering utpekas ofta som ett hinder för framväxt och utveckling av dessa företag, vilket är ett problem eftersom innovativa startupföretag anses spela en viktig roll för tillkomsten av nya arbetstillfällen och tillväxt.
I välfärdsproduktionens gränsland
Vård, skola och omsorg fungerar på det hela taget väl i Sverige. Larmrapporter kring enskilda fall pekar dock på att det snarare blivit regel än undantag att människor vars behov inte passar in i hur välfärden organiserats. I den här rapporten introduceras samlingsbegreppet ”organisatoriska mellanrum” för de tillfällen när någon eller något faller mellan stolarna.
Varför upphandlar inte offentlig sektor fler innovationer?
Den offentliga sektorn upphandlar för 600 miljarder kronor varje år. Denna köpkraft kan användas för att stimulera tillväxt och innovation. Innovationsupphandling ger fördelar i form av bättre varor och tjänster till upphandlande myndigheter och bättre konkurrenskraft på näringslivets nya marknader. Det kan röra sig om samhällsekonomiskt motiverade innovationer för att lösa välfärdsstatens behov, till exempel lösningar som kortar vårdköer, förbättrar behandlingsresultat eller minskar lidande.
Byggmarknadens regleringar – ett hinder för Sveriges ekonomiska utveckling
Näringspolitiskt forums åttonde rapport beskriver hur reglering av byggandet påverkar den svenska ekonomin. Genom olika lagar och centrala och lokala bestämmelser uppstår problem när planeringen av byggandet styrs från lokal och statlig nivå. Storstadsregionernas låga produktion av bostäder och den snabba prisuppgången påverkas av hård reglering och bristande konkurrens på byggmarknaden.
Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård
I denna rapport utreder Anders Anell vilken roll egenavgifter kan spela, där patienter och brukare får betala merkostnaden för vård som prioriteras bort av huvudmännen. Denna lösning används redan inom vissa vårdområden i vissa landsting. En viktig fråga är om patientinflytande i kombination med egenavgifter motsvarar kraven på jämlikhet och rättvisa i vården.
20 Years of Entrepreneurship Research –From small business dynamics to entrepreneurial growth and societal prosperity
Boken firar Entreprenörskapforums tjugoårsjubileum och 20 år av forskning om entreprenörskap, små och medelstora företag och innovation.
Som de senaste 20 åren har visat är forskningsproblemen båda komplex och mångfaldig och spänner över flera discipliner.
The emergence of China and India as new innovation power houses – threat or opportunity?
Globaliseringsforums sjätte rapport analyserar globala innovationsflöden och effekterna av att forskning och utveckling, FoU, ökar i Indien och Kina. Dessutom undersöks faktorer som påverkar företags benägenhet att globalisera sina FoU- och innovationsverksamheter.
Patentboxar som indirekt FoU-stöd
Rapporten Patentboxar som indirekt FoU-stöd beskriver hur olika europeiska system med patent- och innovationsboxar är utformade och analyserar vilka för- och nackdelar de har jämfört med andra offentliga stöd till forskning och utveckling (FoU). Dessutom diskuteras vilka konsekvenser ett införande av patentboxar skulle ha i Sverige, vilka välfärdseffekter som skulle genereras samt hur patentboxar påverkar utvecklingen av FoU, högteknologisk export och patentansökningar.
3D printing – Economic and Public Policy Implications
Rapporten kartlägger ekonomiska effekter av 3D-printing och associerade policyförändringar, den framväxande tekniken och framtida användningsområden samt belyser den viktiga frågan om vi står inför en industriell 3D-revolution. Rapporten samlar även åsikter från experter som har specialiserat sig på 3D-printing och lyfter fram exempel på offentliga initiativ för att stärka konkurrensen, uppmuntra innovation och säkerställa kompetens inom 3D-sektorn.
RAPPORTER 2013
Mobilising Private Funds for the Transition to a Sustainable Economy
I den gröna omställningen finns outforskade kommersiella möjligheter samtidigt finns ett stort fokus på att den gröna omställningen bäst sköts med statliga medel. Forskning har emellertid visat att entreprenörer och småföretag driver den ekonomiska tillväxten och innovativa processer. Denna rapport studerar privata investeringar i gröna satsningar, länkar teori och policy och föreslår framtida forskningsområden.
Ett givande givande – verktyg för svenska filantroper
Rapporten presenterar den filantropiska processen från det att en presumtiv givare bestämt sig för att ägna sig åt filantropi till olika strategier för att komma igång med sitt givande. Det finns många olika sätt att förverkliga sin filantropiska vision. Rapporten bidrar med praktisk vägledning för den som själv funderar på att börja ge genom att beröra konkreta frågeställningar vad gäller ändamål och tillvägagångssätt. I rapporten kartläggs också de senaste trenderna inom filantropi.
Swedish Economic Forum Report 2013 – Institutioner och incitament för innovation
I 2013 års Swedish Economic Forum Report tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.
Entreprenörskap i Sverige 2013
2013 års nationella entreprenörskapsrapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM. I 2012 års globala undersökning, den fjortonde i raden, har knappt 200 000 människor intervjuats och undersökningen omfattar 74 procent av världens befolkning samt 87 procent av global BNP.
Offentliga insatser för exportfinansiering
Denna rapport fokuserar på de offentliga insatserna för exportfinansiering. De tre huvudfrågor som behandlas rör varför offentliga insatser behövs, hur de offentliga insatserna ser ut, och vilka förbättringar som kan vara nödvändiga i ljuset av den förändrade internationella omgivning som diskuterats ovan.
Skolmarknaden – nya vägar framåt
I början av 1990-talet möjliggjordes konkurrens och ökad valfrihet på skolmarknaden främst genom två reformer: införandet av skolpengen och det fria skolvalet. I denna rapport undersöker Fredrik Bergström och Emanuel Welander vilka konsekvenser reformerna har fått tjugo år senare och vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna för ett fritt val och konkurrens på skolmarknaden.
Upphandling och kundval av välfärdstjänster – en teoribakgrund
Hur ser vi till att välfärden inte bara uppfyller kvaliteter som är lätta att mäta, utan även mjukare värden? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval? Forskningen visar att det finns goda skäl att ompröva eller förbättra mycket i de upphandlingar och kundvalssystem som används i den svenska välfärden i dag. Ett av studiens många förslag för bättre upphandlingar är kostnadsdelningsmodeller, som är vanliga utanför välfärdsområdet.
RAPPORTER 2012
Cloud Computing – Challenges and Opportunities for Swedish Entrepreneurs
Vad innebär det så kallade ”Molnet” för svensk ekonomi och det svenska näringslivet? Idag hävdar många bedömare att vi står inför ett än större paradigmskifte – molntjänster och samhällsekonomiska spridningseffekter kopplade till Molnet. Molntjänsteekonomin bygger vidare på Internet, med den stora skillnaden att användaren nu kan få så mycket mer ut av att ha en uppkoppling mot Internet. Hur väl förberedda är vi att ta till oss den nya teknologin och vad betyder det för den långsiktiga globala konkurrenskraften hos svenskt näringsliv?
Swedish Economic Forum Report 2012 – Entrepreneurship, norms and the business Cycle
Världen går 2013 in i sitt sjätte krisår. Kan entreprenörskap vara en väg ur krisen när traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik misslyckats vända den negativa trenden? I årets (2012) Swedish Economic Forum Report: Entrepreneurship, norms and the business cycle visar ny forskning att policyåtgärder kan dämpa effekterna av en konjunkturnedgång. Sju internationellt verksamma forskare hävdar därmed att entreprenörskap kan vara en möjlig väg ur krisen.
Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen?
I rapporten Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen? analyseras betydelsen av multinationella företag och deras roll i kunskapsekonomin. Hur beroende är Sverige av deras FoU-satsningar? Vad skulle effekterna bli om ett storföretag lägger sin expansion utomlands? Dessutom undersöks bl.a hur samspelet mellan små och stora företag ser ut.
Filantropi genom stiftelser
Filantropiskt forums första publikation utgör en kortfattad genomgång av Stiftelsesverige: Varför filantropi genom stiftelser? Hur påverkar skattelagstiftningen stiftelseverksamheten? Hur ser det svenska stiftelsekapitalet ut? Finns det geografiska förtätningar av donationer? Publikationen mynnar ut i en diskussion om behovet av nya spelregler för att öka incitamenten för filantropisk verksamhet.
Innovationer, regioner och kluster – vägen till en framgångsrik innovationspolitik
Rapporten Innovationskraft, regioner och kluster beskriver forskningsläget och debatten inom innovationsområdet med särskild betoning på kopplingen till regioner och kluster. Författarna ger förslag på vägar till en framgångsrik innovationspolitik och på hur vi kan bygga ett mer innovationsdrivet Sverige.
Entreprenörskap i Sverige 2012
Entreprenörskapsforum presenterar härmed för andra året i rad en nationell rapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Årets rapport visar bland annat att entreprenörskapet växer i Sverige, men svagare än i andra länder – Sverige placerar sig på 17 plats av 23 utvecklade innovationsdrivna länder.
Born globals
Rapporten Born globals visar hur svenska born globa företag, dvs. företag som snabbt hittar en internationell marknad, skiljer sig från andra nystartade företag när det gäller sysselsättning, export, överlevnad m.m. Rapporten utmynnar i ett antal policyslutsatser som skulle kunna påverka förutsättningarna för born global företagen positivt.
Sweden’s position in the global economy
Rapporten Sweden´s Position in the Global Economy ger en bred genomgång av samt analyserar de olika faktorer som ligger till grund för Sveriges konkurrenskraft. Hur väl positionerat är Sverige för att hantera framtida utmaningar, globala strukturförändringar och en tilltagande global konkurrens? Vilka områden bör beslutfattarna prioritera för att lägga grunden till ett fortsatt välstånd framöver? Rapporten mynnar ut i en rad förslag på olika policyförändringar som skulle stärka Sveriges konkurrenskraft.
Hur skapas förutsättningar för tillväxt i näringslivet?
Rapporten kartlägger förutsättningarna för Sveriges näringsliv genom en internationell komparativ studie med fokus på de faktorer som i forskningen visats påverka ekonomisk tillväxt: Forsknings- och utvecklingssatsningar,innovation, utbildningsnivå, bruttoinvesteringar som andel av BNP, offentlig konsumtion som andel av BNP, handel, kreditmarknadens funktion och kapitaltillgång samt inflation.
The current state of the venture capital industry
Rapporten The current state of the venture capital industry beskriver den svenska riskkapitalsektorns utveckling och struktur. Den ger ett internationellt perspektiv på den svenska riskkapitalsektorn och analyserar tillgången på riskkapital och alternativa finansieringsformer för nystartade företag. Vidare diskuteras hur krisåren påverkat utbudet av riskkapital. Rapporten mynnar ut i en rad policyförslag på hur politiken kan utformas för att stödja entreprenörskap och underlätta finansieringen av nya företag.
RAPPORTER 2011
Internationalization competence of SMEs
Export har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Exporterande företag har ofta en högre produktivitet i jämförelse med icke exporterande företag. I rapporten belyses frågan om internationaliseringskompetens i SMF genom en omfattande litteraturstudie av befintliga empiriska resultat med fokus på internationaliseringshinder och relevanta kompetenstyper.
Vad är entreprenöriella universitet och “best practice”?
Denna rapport från Näringspolitiskt forum behandlar universitetens och högskolornas roll som innovationsmotorer. Vidare diskuteras hur ett entreprenöriellt universitet kan definieras och exempel på universitet som anses vara entreprenöriella presenteras. Rapporten tar också upp vilka pedagogiska inriktningar, liksom samverkansstrukturer mellan universitetens och högskolorna och näringslivet, som förefaller fungera bäst för att främja innovationer.
Swedish Economic Forum Report 2011 - Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare
Innovationer lyfts ofta fram som det strategiskt viktigaste området för att skapa tillväxt och välstånd. Årets Swedish Economic Forum Report, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport.
Entreprenörskap i Sverige
Entreprenörskapsforum har sedan 2010 ansvar för de årliga svenska undersökningarna inom ramen för forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Resultaten presenteras i en global, sammanfattande årsrapport och i nationella rapporter från medverkande länder. Detta är den första svenska rapporten baserad på GEM-data sedan år 2000.
RAPPORTER 2010
En innovationsstrategi för Sverige – Swedish Economic Forum Report 2010
I Swedish Economic Forum Report 2010 – En innovationsstrategi för Sverige presenteras idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt bidra till stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.
RAPPORTER 2009
Swedish Economic Forum Report 2009 - Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling
Ett nytt klimatavtal i Köpenhamn måste kombineras med en global innovations- och teknikpolitik för att hejda den globala uppvärmningen. Men det räcker inte. Det behövs också kostnadseffektiva åtgärder, långsiktighet och auktionerade utsläppsrättigheter m m. Det hävdar författarna till den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.
Sysselsättningsindex 2009 – Dynamik och tillväxt på lokala arbetsmarknader
Entreprenörskapsforums sysselsättningsindex presenteras för andra året i rad. Indexet är en kartläggning av hur sysselsättningen förändras på kommunal och länsnivå. Syftet är att beskriva de lokala arbetsmarknadernas utveckling och dynamik.