Publikationer

Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige idag? Och hur har utvecklingen sett ut över tid? I denna tredje rapport i serien om regionalt entreprenörskap presenterar Entreprenörskapsforum regionaliserad data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM) för perioden 2021–23.
Rapporten ger en detaljerad och jämförande bild av det entreprenöriella landskapet i Sveriges regioner.

Flera myndigheter delar ut företagsstöd i form av innovationsprogram för att bland annat främja grön omställning. I studien visas att en majoritet av utvärderingarna av dessa stöd inte nämner eller mäter olika kostnader och problem knutna till företagsstöd. Dessutom utförs de i regel inte av en oberoende aktör.

Årets nationella GEM-rapport visar att det svenska entreprenörskapet står sig väl och 2023 når ännu en rekordnotering. Numera sysslar 9,2 procent av svenskarna med entreprenörskap på tidigt stadie (TEA). Mätningen visar även tendenser som väcker viss oro om framtiden: Även om fler svenskar än någonsin startar företag är det inte fler som uthålligt driver företag.

Svensk tillverkningsindustri behöver ställa om från ineffektiva och resurskrävande linjära affärsmodeller till resurseffektiva och hållbara cirkulära. Annars riskerar företagen att tappa konkurrensfördelar och försena den hållbara omställningen. I rapporten framkommer att många företag bara är i början av sitt affärsmodellsarbete och dessutom möter betydande hinder.

Digitaliseringen påverkar relationen mellan ekonomisk aktivitet och fysisk närvaro i den ekonomiska geografin och gör det svårare att avgöra var i en global värdekedja som värde skapas. Hur påverkar den digitala strukturomvandlingen skattesystemet och vilka reformer behövs för att göra det svenska skattesystemet mer förenligt med en digital och global värld?

Denna skrift dokumenterar 2022 års Swedish Schumpeter Lecture, som gavs av professor Stan Metcalfe i Göteborg i december 2022. Metcalfe delar med sig av sin syn, sett genom Joseph Schumpeters och Alfred Marshalls skrifter, på innovationers betydelse för att skapa välstånd utifrån kunskap.

Digitalisering och globalisering har fört med sig ekonomisk integration men även ökad protektionism. Reglering av digitala marknader och techbolag diskuteras, samtidigt som sektorn utvecklas och bryter ny mark. Hur påverkar reglering av internet innovation och vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Läs mer i en policysammanfattning av Richard Allan, House of Lords UK.

Specialiserade och kunskapsintensiva tjänsteleverantörer är centrala för tillväxt och förnyelse. De bidrar till utveckling och förnyelse i näringslivet och tillhandahåller huvuddelen av de nya välavlönade jobben. Således är de viktiga för både sysselsättning och förnyelsekraft i Sverige. I rapporten presenteras en kartläggning och beskrivning av de svenska kunskapsintensiva tjänsteleverantörerna, både nationellt såväl som i våra tre storstadsregioner.

Världen står inför stora samhällsutmaningar. Därför lyfter såväl Agenda 2030 som EU:s handlingsplaner vikten av att stärka socialt motiverade entreprenörer. Dessa återfinns både i näringslivet och civilsamhället och kartläggs i ny rapport från Entreprenörskapsforum. I rapporten visas att entreprenörer som bidrar med samhälls- och välfärdsvinster hålls tillbaka av svårigheter att få tillgång till kapital och rådgivning.

I rapporten pekar författarna på att det politiska landskapet har förändrats och det har blivit svårare att forma handlingskraftiga majoriteter med stöd för reformer på båda sidor av blockgränsen. Dessutom har det offentliga utredningsväsendet ändrat karaktär och tappat mycket av sin viktiga funktion i reformprocessen.

Alla pratar om AI men det långt ifrån alltid självklart vad AI är eller kan göra. Samtidigt pågår initiativ för att reglera AI på flera håll både inom och utanför Europa. Därför får definitionen av AI en väldigt konkret innebörd som påverkar innovation, entreprenörskap, digitala marknader och företagens regelbörda både på kort och lång sikt.

I en ny antologi från Entreprenörskapsforum ger sex internationella experter perspektiv på det nya geopolitiska landskapet och balansen mellan ekonomisk integration och nationell kontroll. Svaret är inte mindre utan bättre digital ekonomisk integration och frihandel.

Digitala entreprenörer arbetar gränsöverskridande och ofta tillsammans – genom digital teknologi – snarare än inom ett entreprenöriellt företag. Stora utmaningar kräver koordinerad global eller digital problemlösning som enskilda regeringar eller bolag varken kan reglera eller påverka.

I rapporten behandlas frågan om hur miljöprövningen kan utformas för att så effektivt som möjligt reglera lokal miljöpåverkan. Utan att samtidigt äventyra de framtida investeringar som idag är nödvändiga för klimatomställningen.

Sverige står inför en omfattande energiomställning. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, vilket enligt gällande planer främst ska mötas med utbyggd vindkraft. I rapporten ges en kartläggning av det svenska elsystemet och förslag på åtgärder som kan säkerställa framtidens elförsörjning.

Entreprenörskapet är på uppgång och Sverige ser den högsta noteringen sedan GEM-undersökningen startade. Trots det halkar det etablerade företagandet efter och omfattningen på entreprenörskapet är medioker sett i ett internationellt perspektiv. Sverige placerar sig på den nedre halvan bland jämförbara länder. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport.

I rapport, den första inom ramen för ett mångårigt konkurrenskraftsprojekt, presenteras en omfattande genomgång av ekonomiska indikatorer för samtliga OECD länder och en jämförande analys av Sveriges konkurrenskraft i relation till OECD. Swedish Competitiveness Scorecard 2021 omfattar 81 olika indikatorer vilka mäter olika dimensioner av ekonomiska utfall och mer fundamentala konkurrenskraftsförutsättningar – allt ifrån social och miljömässig hållbarhet till forskning och utveckling, arbetsmarknad och infrastruktur.

Entreprenörskap medför fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla. Dessvärre dras Sverige med en rad strukturella problem som hindrar ekonomisk utveckling, bland annat saknar en stor grupp människor i dagsläget självförsörjning genom arbete. I rapporten går författarna igenom angelägna ekonomipolitiska reformområden och lämnar policyförslag som kan lägga grunden till fortsatt svenskt välstånd.

Internationella och svenska forskare går igenom logiken bakom de nya former av industripolitik som vuxit fram under senare år. Till stor del handlar den nya industripolitiken om behovet av goda ramvillkor, tekno-nationalistiska satsningar och protektionism. Dessvärre är exemplen på misslyckad industripolitik många och rapportens författare understryker vikten av att välja rätt väg.

Coronakrisen blixtbelyste hur viktig edtech-branschen är för utbildningssektorn när distansundervisningen ökade drastiskt 2020. I en rapporten visas att med omkring trettio års digitalisering på utbildningsområdet finns en jämförelsevis mogen hemmamarknad för edtech att verka på. Det finns även bred evidens för att digital teknik kan ge goda utbildningsresultat.

Satsningarna i Kina på forskning, avancerad tillverkning och digital infrastruktur går i snabb takt och utmanar både stora och små nationer. I Kina ses teknisk utveckling som nyckeln till både politiskt och ekonomiskt inflytande. Vilka utmaningar har Sverige i mötet med Kina? Den första rapporten i en serie som adresserar olika aspekter av det geoekonomiska läget och vad det betyder för forsknings- och näringspolitikens utformning.

En stor utmaning i den digitala omställningen är att brygga glappet mellan kunskapen om de verksamheter som förändras och den digitala kompetens som krävs för att lyckas med omställningen. Ett verktyg kan vara innovationspriser. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum presenteras förslag på hur företag, myndigheter och organisationer kan dra nytta av den tekniska utvecklingen för att skapa arbetstillfällen, tillväxt och välfärd – och angripa stora samhällsproblem – med hjälp av innovationstävlingar.

Sveriges civilsamhälle har en lång historisk tradition av att utveckla nytänkande lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Men det återstår mycket att göra innan civilsamhällets innovationskraft kan tillvaratas fullt ut. Med avstamp i en ny kunskapsöversikt föreslås bland annat en nationell investeringsfond för att finansiera utformning, implementering och spridning av sociala innovationer.

Hur ser det egentligen ut med kvinnors entreprenörskap, vilka faktorer ligger bakom kvinnors lägre andelar och vad kan göras för att öka jämställdheten på detta område? Det är tre frågor som analyseras i denna rapport med hjälp av såväl ett nationellt perspektiv som en internationell utblick.

Författarna till Integration Sverige-projektets slutrapport presenterar ett integrationspolitiskt ramverk med fem vägar till bättre ekonomisk integration och självförsörjning. Det handlar om arbetsmarknads-, utbildnings- och entreprenörskapsinsatser liksom anställnings- och sysselsättningssubventioner och filantropiska insatser. Allt som allt levereras 27 policyrekommendationer som kräver att många existerande åtgärder förbättras eller omprövas för att ersättas av effektivare lösningar.

Pandemin har slagit hårt mot hela ekonomin. Krisen har redan kostat företag mycket i förlorade intäkter men riskerar bli ännu dyrare för de som inte förmår att experimentera, lära sig och anpassa sina verksamheter. Sveriges små och medelstora företag har i regel små marginaler för att experimentera med ny teknik i sina verksamheter. Samtidigt har dessa företag mycket att vinna på ökad digitalisering.

Vad kan Sverige lära av sina grannländer om hur den ekonomiska integrationen kan bli bättre? I denna omvärldsanalys av integrationsinsatser i Tyskland, Norge och Danmark ges goda exempel för den första tiden som nyanländ, på utbildning som ger jobb, vägar in på arbetsmarknaden samt om bättre nätverk och hälsa. Ett antal erfarenheter och insatser från studerade länder lyfts fram som rekommendationer och inspiration för en bättre fungerande svensk integrationspolitik.

Företagande förknippas med en hel del regelkrångel, risktagande och i många fall små marginaler. Samtidigt är trösklarna in på arbetsmarknaden påtagliga. En väg till egenförsörjning är genom företagande. Kan det vara fördelaktigt med en svensk modell för schablonbeskattad näringsverksamhet? I rapporten kartläggs olika befintliga system för schablonbeskattning. Dessutom belyser författaren de aktuella formerna för soloföretagande och diskuterar vilka möjligheter ett schablonbeskattningssystem skulle kunna innebära för Sverige.

Entreprenörskap är av yttersta vikt vid ekonomisk återhämtning. I ljuset av den pågående krisen är det bekymmersamt att trots en ökning från 2018 – från 6,8 procent till 8,3 procent 2019 – ligger det svenska entreprenörskapet fortfarande lågt jämfört med andra liknande länder. Det finns även skäl att ifrågasätta hur robust det svenska entreprenörskapet är. Ökande global konkurrens, låga tillväxtambitioner och avtagande effekter av tidigare reformer utgör betydande utmaningar framåt. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport.

Hur har svenska entreprenörer historiskt bidragit till att utveckla den svenska välfärden? I Entreprenörer som välfärdsbyggare beskrivs tre typer av samhälleliga stöttepelare verksamma under fyra århundraden. Det handlar dels om entreprenörer som vid sidan av sin företagargärning byggt upp omfattande välfärdsinstitutioner, dels entreprenörer som drivit verksamheter inom välfärdssektorn dels även av företagare som genom donationer eller egna arbetsinsatser har stöttat välfärdsinsatser.

Under 2018 minskade återigen det svenska entreprenörskapet, 6,8 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Hela minskningen i svenskt entreprenörskap beror uteslutande på en nedgång i kvinnors entreprenörskap, från ca 6 till 4 procent. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskaps-undersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM, som idag publiceras av Entreprenörskapsforum.

Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige? Finns det regionala variationer i ambitioner kring och attityder till entreprenörskap? Hur hamnar länen i en nationell ranking? I studien Ett företagsamt Sverige? presenteras den entreprenöriella aktiviteten hos befolkningen i åldrarna 18-64 år. Dessutom redogörs för de ambitioner entreprenörer har avseende tillväxt, innovationshöjd och internationalisering.  Studien bygger på data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM).

Dagens regelverk kring anställningsskydd utformades för mer än 40 år sedan under en period då den svenska arbetsmarknaden var väsentligt olik dagens. Utifrån den ändrade situationen är frågan om den relativt restriktiva svenska lagstiftningen kring anställningsskyddet fortfarande är ändamålsenlig eller om den behöver förändras. I rapporten analyseras sysselsättningseffekterna av att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd gjordes mindre restriktiva 2001.

I rapporten diskuterar författarna hur vi kan stärka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Bl.a. undersöks hur näringslivet skulle kunna engageras och motiveras att bidra och på vilket sätt privat kapital kan användas för att attrahera och göra det möjligt för kvalificerade studenter att välja Sverige.

Sveriges konkurrenskraft bygger till stora delar på att svenska universitet och högskolor kan leverera kompetent arbetskraft samt bedriva forskning som generellt håller hög nivå och i vissa fall är världsledande. Forskningsprojekt förutsätter en långsiktigt uthållig finansiering. Ofta är flera forskningsfinansiärer involverade och i allt högre grad har privata donationer blivit ett viktigt komplement till offentlig finansiering. I rapporten redogörs för de lagar och förordningar som reglerar universitet och högskolors mottagande och förvaltning av donationer till forskningsverksamhet.

Det s k företrädaransvaret innebär att företrädare för aktiebolag under vissa förutsättningar kan göras personligen ansvariga för bolagets skatteskulder. I rapporten diskuteras konsekvenserna av företrädaransvaret genom att författaren gör en bred genomlysning av gällande rätt. Dessutom ges konkreta förslag på korrigeringar av nuvarande regelverk i ett försök att stärka rättssäkerheten för den enskilde.

Entreprenörskapet har ökat i Sverige under 2016, 7,6 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Framför allt kvinnor, men även äldre, driver entreprenörskapet framåt. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

Författaren tar utgångspunkt i en bred analysram som inbegriper företagens roll som grogrund för s k spillovers, som drivkrafter för en arbetsmarknad med efterfrågan på olika specialistkompetenser, som inkubatorer för arbetskraft med erfarenhet av modern högteknologisk produktutveckling och produktion samt som plantskola för nya innovativa och teknikbaserade tillväxtföretag. I rapporten lyfts de stora högteknologiska företagens roll i kunskapsekonomin och författaren presenterar en rad policyförslag för att främja innovation och näringslivsdynamik.

I rapporten diskuteras om det, utifrån forskningslitteraturen, går att motivera att offentliga aktörer stöder entreprenörer och småföretag. Dessutom analyseras de befintliga svenska stödsystemen för innovation i småföretag med fokus på om de är effektivt utformade. Avslutningsvis läggs reformförslag med utgångspunkt i att systemen utformas utifrån ett helhets-perspektiv som dels ger ökad kontroll, dels möjlighet till samverkan för höjd effektivitet.

I Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt undersöks hur förutsättningarna för svenskt entreprenörskap ser ut idag och på vilket sätt skatterna påverkar entreprenörskapet. I rapporten lyfts även svenska skatter i ett internationellt perspektiv och författarna presenterar policyförslag för att främja innovation och entreprenörsdriven tillväxt.

Rapporten Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap syftar till att sätta fokus på hur vi bättre kan tillvarata den ekonomiska potential som immigranterna utgör. Författarna analyserar framförallt fyra vägar till ekonomisk integration – utbildning, sänkning av minimilöner (ökad lönespridning), anställningsstöd samt entreprenörskap.

I rapporten diskuteras konsekvenser och risker med att kopplingarna mellan inkubatorer och akademin har försvagats. Det har skett en minskning av idéflödet in i inkubatorerna från akademin, både i relativa och absoluta tal. Samtidigt som systemet växer avsevärt. I rapporten lyfts vikten av att värdera effekterna av inkubatorer och parker, vilket idag är mycket svårt. För att bättre förstå hur de påverkar måste kvalitativa och kvantitativa undersökningar göras.

Efter det dramatiska tappet 2014 ökar det svenska entreprenörskapet igen. Hälften av den kraftiga nedgången har återhämtats 2015 och kvinnors entreprenörskap förklarar hela uppgången.  Totalt uppgick det svenska entreprenörskapet till 7,2 procent 2015 jämfört med 6,7 procent 2014 och 8,2 procent 2013. Det framkommer i Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

I Inventering av den svenska innovationspolitiken – Forsknings- och innovationspropositionerna 2008-2012 analyseras just FoI-propositionerna från 2008 respektive 2012 mot bakgrund av bl a OECDs utredning av det svenska innovationssystemet. Analysen fördjupas av en internationell utblick där den svenska politiken jämförs med ett antal europeiska referensländer.

Varför finns det fler entreprenörer i städer med en rik entreprenöriell historia? Varför startas det fler företag i kvarter med många etablerade entreprenörer? Varför är det så svårt att väcka ett lokalt näringsliv i nedåtgående spiral?  I Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda utforskas hur produktiva entreprenörskulturer uppstår, hur de utvecklas i tätt samspel med lokalt näringsliv samt hur de samverkar med lokal och nationell policy.

Vinster i välfärden ger stundtals upphov till intensiv debatt. Huvudsakligen kretsar frågan kring om vinster är förenligt med – eller står i motsats till – välfärdstjänster av hög kvalitet. Klart står att vinstmotivet ger entreprenörer incitament till effektivitet, men också till innovation och utvecklandet av nya lösningar som på sikt ger positiva välfärdseffekter. Samtidigt finns det utmaningar och behov av tydliga regler.

Rapporten undersöker likheter och skillnader mellan de dominerande ekonomiska regionerna i fråga om entreprenörskapsnivå, entreprenörers ambition att växa, internationalisera och att förnya sig, liksom attityderna mot entreprenörskap. Rapporten är baserad på föregående års data från Global Entrepreneurship Monitor.

I Sharing Economy – Embracing change with caution uppmärksammas att digitaliseringen utgör den möjliggörande teknologiska kraften för delningsekonomin. Innovation på området innebär att identifiera outnyttjade varor och tjänster, maximera resursutnyttjandet samt att föra samman utbud och efterfrågan. Författarna noterar att Sverige, i förhållande till andra ekonomier, ligger steget före vad gäller specialisering i kunskapsekonomin men att mer skulle kunna göras för att underlätta fortsatt tillväxt inom detta område.

Hur ska vi utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster? Det har varit den huvudsakliga frågeställningen för forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd som 2012 initierades av Entreprenörskapsforum, Fores och Leading Health Care. Knappt tre år senare har programmet bidragit till idéer om hur välfärdssektorerna  kan utvecklas på både mikro- och makronivå genom sju fristående forskarrapporter. I slutrapporten sammanfattas programmet av företrädare från de initiativtagande organisationerna.

Efter flera års utredande presenterade Företagsskattekommittén den 12 juni 2014 sin slutrapport och analys av effekter av skatteförändringar i en värld av global konkurrens. Vad får förslagen för konsekvenser för entreprenörskapet i Sverige? Ger de förutsättningar för fler och växande företag? I denna skuggskatteutredning kommenteras Företagsskattekommitténs förslag och fördjupas med en diskussion av hur skatter påverkar entreprenörskapet.

Rapporten Sociala innovationer i välfärden belyser aspekter som ännu inte uppmärksammats i debatten och fokuserar på förutsättningarna för ett E-hälsokonto och tillhörande E-hälsotjänster.

I rapporten beskrivs hur kapitalförsörjningen ser ut för innovativa startupföretag i Sverige. Bristande finansiering utpekas ofta som ett hinder för framväxt och utveckling av dessa företag, vilket är ett problem eftersom innovativa startupföretag  anses spela en viktig roll för tillkomsten av nya arbetstillfällen och tillväxt.

Rapporten presenterar den filantropiska processen från det att en presumtiv givare bestämt sig för att ägna sig åt filantropi till olika strategier för att komma igång med sitt givande. Det finns många olika sätt att förverkliga sin filantropiska vision. Rapporten bidrar med praktisk vägledning för den som själv funderar på att börja ge genom att beröra konkreta frågeställningar vad gäller ändamål och tillvägagångssätt. I rapporten kartläggs också de senaste trenderna inom filantropi.

I 2013 års Swedish Economic Forum Report tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

Världen går 2013 in i sitt sjätte krisår. Kan entreprenörskap vara en väg ur krisen när traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik misslyckats vända den negativa trenden? I årets (2012) Swedish Economic Forum Report: Entrepreneurship, norms and the business cycle visar ny forskning att policyåtgärder kan dämpa effekterna av en konjunkturnedgång. Sju internationellt verksamma forskare hävdar därmed att entreprenörskap kan vara en möjlig väg ur krisen.

Innovationer lyfts ofta fram som det strategiskt viktigaste området för att skapa tillväxt och välstånd. Årets Swedish Economic Forum Report, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport.

I Swedish Economic Forum Report 2010 – En innovationsstrategi för Sverige presenteras idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt bidra till stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.

Ett nytt klimatavtal i Köpenhamn måste kombineras med en global innovations- och teknikpolitik för att hejda den globala uppvärmningen. Men det räcker inte. Det behövs också kostnadseffektiva åtgärder, långsiktighet och auktionerade utsläppsrättigheter m m. Det hävdar författarna till den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.